Alla vet att driftskostnaderna helst ska vara låga – men vad menas med det? För dig som bor i lägenhet idag är det kanske bara hushållselen och hemförsäkringen du behövt betala separat, även om en egen vattenräkning också blir allt vanligare. En av de stora skillnaderna med villalivet är att du själv får fixa avtal för det ditt hus behöver för att fungera optimalt – och betala respektive räkning. Så, låt oss titta närmare på några av villalivets driftskostnader.
Idag värms de flesta svenska villor av el i någon form. Men beroende på hur huset är byggt och vilket värmesystem som används kan skillnaderna i förbrukning (och därmed kostnad) vara stora. Det kan skilja tusenlappar varje månad. Generellt är nya hus mer energieffektiva än äldre. Bygger du ett nytt Myresjöhus är det en modern, energisnål frånluftsvärmepump som gör jobbet – det är ett stort plus. När det gäller hushållselen beror kostnaden naturligtvis på hur mycket familjen gör av med, men man brukar räkna med 4.000-6.000 kWh/år.
Här behöver du först ta reda på om ditt hus har egen brunn och eget avlopp – eller om det är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Är det kommunalt som gäller betalar du vanligtvis dels en fast avgift per år, dels betalar du för hushållets förbrukning. Bygger du ett nytt hus behöver du också betala en anslutningsavgift för att koppla in dig. Alla kommunala avgifter hittar du på din kommuns hemsida. Har du egen brunn betalar du inte för vattnet i sig, men däremot är det du som behöver stå för kostnaden om något går sönder. Har du eget avlopp kan du både behöva betala för serviceavtal och tömning respektive slamsugning, beroende på vilken typ av avlopp ditt hus har.
Ännu en sak du som bor i lägenhet inte behövt fundera över, men som blir högaktuellt i villan är sophämtningen. Även här är det hos kommunen du få reda på hur det fungerar, vad det kostar och vilka olika alternativ som finns, ofta kan du till exempel välja mellan olika storlekar på sopkärl och hur ofta du vill ha tömning. Fakturan består oftast av en fast del (en årsavgift) och en rörlig del som är viktbaserad. Runt 3.000 kronor om året är inte ovanligt.
Har ditt hus en mysig braskamin eller annan typ av eldstad? Då behöver den och skorstenen sotas med jämna mellanrum. Hur ofta bestäms av din kommun. Du kan också gå en kurs för att lära dig att sota själv, men du behöver bli godkänd av kommunen innan du får sköta sotningen på egen hand. På kommunens hemsida kan du se vad som gäller där du bor – och få veta vad det kostar. Det brukar inte röra sig om några stora kostnader, runt 500 kronor per sotning är vanligt. Vart tredje eller vart sjätte år, beroende på typ av eldstad och användning, behöver du också betala för en brandskyddskontroll. Även denna kan du läsa mer om hos din kommun.
När du flyttar till hus räcker det inte längre att bara ha en hemförsäkring för dig och dina saker som du hade i lägenheten. Nu behöver du också försäkra ditt hus, din tomt och eventuella komplementbyggnader med en villaförsäkring. Ofta säljs hem- och villaförsäkring tillsammans, och vad den kostar beror bland annat på adressen och husets storlek och skick – men också på er som bor där. Enligt jämförelsetjänsten zmarta.se kostar en hem- och villaförsäkring i snitt runt 6.000 kronor om året – men eftersom alla hus och husägare är olika varierar priserna stort.
Tips! Bli OBOS-medlem och få rabatt på försäkringen
Som OBOS-medlem får du fin rabatt hos Trygg-Hansa, upp till 20% om du samlar alla dina försäkringar där.
Läs mer och bli medlem
Att skaffa ett larmsystem till ditt hus ger både extra trygghet och oftast även rabatt på försäkringen. Här varierar kostnaden stort, dels beroende på hur stort larmpaket du behöver och vilka finesser det ska ha. Ett vanligt upplägg är du betalar en installationsavgift och sedan en löpande månadsavgift. Även här kan du tjäna på att bli OBOS-medlem, då får du ett förmånligt erbjudande från Verisure.
Om din fastighet ingår i en samfällighet blir du automatiskt medlem i den och behöver också betala samfällighetsavgiften. Vad den uppgår till – och används till – beror på vad samfälligheten har för syfte. Det kan till exempel handla om underhåll av gemensamma vägar, parkeringsplatser, lekplatser, bryggor och badplatser etc.
När det kommer till driftskostnaderna är ett nybyggt Myresjöhus riktigt prisvärt. Inte minst när det gäller den största biten av driftskostnadskakan, som därmed också blir viktigast att hålla så låg som möjligt: uppvärmningskostnaden. I ett nybyggt hus behöver du heller inte budgetera för renoveringar och underhåll på många år – vilket är ett måste från dag ett när du köper ett begagnat hus. Och även om det kanske inte räknas som en regelrätt driftskostnad vill vi ändå passa på att nämna att du i ett nybyggt hus slipper betala fastighetsavgift i 15 år. Just nu ligger fastighetsavgiften på 0,75 procent av taxeringsvärdet, eller max 8.874 kronor om året.
