Carl-Johan växte upp på familjens lantbruk, men pappa Sigfridsson uppmuntrade sonen att inte satsa på det slitiga livet – utan att istället skaffa sig en bra utbildning. Och det där med att bygga hus verkade ju spännande, så valet föll på att bli byggnadsingenjör. Under studierna blev Myresjöhus Carl-Johans fadderföretag, vilket sedan också ledde till starten på Myresjöhus-karriären, berättar han.
– Ja, efter min examen började jag som slutprojektör, länken mellan bygglovsprojektören och fabriken kan man säga. Och något måste jag ju ha gjort rätt, för några år senare kom den dåvarande tekniska chefen och erbjöd mig att flytta över till teknikavdelningen.
Carl-Johan Sigfridsson, Hållbarhetschef på Myresjöhus
Det är inte lätt att trycka in så mycket erfarenhet i en enda artikel, så låt oss snabbspola lite. Carl-Johan blev så småningom teknisk chef, utbildade sig till fuktsakkunnig och landade sedan i en spännande roll som teknisk chef med fokus på forskning och utveckling. Många utvecklingsprojekt på temat träbyggnad ihop med såväl branschorganisationen TMF som olika lärosäten och kollegor inom branschen har det blivit genom åren. Carl-Johan har även föreläst om produktplattformar vid Jönköping University, varit mentor och deltagit i handledningen av en industridoktorand vid samma lärosäte.
– Att föreläsa om min fackkunskap är stimulerande – men också utmanande eftersom all undervisning sker på engelska, eller svengelska då, för min del. Men jag tror starkt på samarbete, såväl med skolor som internt och inom branschen. Det är till exempel en stor fördel om vi i industrin kan få praktisk nytta av forskningen som sker i den akademiska världen, menar Carl-Johan.
Idag hittar vi Carl-Johan i rollen som hållbarhetschef. Ett uppdrag som är väldigt inspirerande, säger han. Hur vi bygger våra bostäder för att minska klimatavtrycket är högt på agendan, även om de olika politiska partierna har lite olika syn på saken. Men även FN förespråkar ett skifte från fossila material till biobaserade sådana, berättar Carl-Johan.
– Allt fler styr om till att bygga i trä av miljöskäl. Idag byggs cirka 20% av bostäderna i Sverige med trästomme, det är en ökning på 10% under de senaste åren. Men vad mer kan vi göra för att reducera koldioxidutsläppen? Vilka material kan vi byta ut?
Att byta ut betongplattor, stenull eller gipsskivor kanske låter enkelt i teorin. Men det är inget som görs i en handvändning. Här behövs noggranna utvärderingar – och här får Carl-Johan stor nytta av sin byggtekniska bakgrund.
– Vi behöver fortfarande ha rätt material på rätt plats. Material som byggs in i ett hus ska vara brandsäkra och stabila, de ska klara krav på ljudnivåer och inte mögla. Så ja, vi behöver testa allt. Det kan göra att vi upplevs som tröga i förändring, men vi vill vara säkra på att det blir rätt.
Är då alla lika nogräknade när man ställer om? Nja. Att vissa aktörer som tidigare byggt i betong nu ger sig på att bygga i trä utan att ha rätt kunskap har visat sig vara ett orosmoment. Här har Carl-Johan varit delaktig i ett samarbete för att ta fram en handbok för träbyggnad ur ett fuktperspektiv – det lönar sig att bjuda på en del kunskap för att träbyggandet ska ha ett fortsatt gott renommé, säger han.
– Ett större hållbarhetsfokus accelererar vikten av samarbete, alla behöver vara delaktiga. Och det gäller både hos oss internt och i hela branschen.
Även om den ekologiska hållbarheten ofta dominerar debatten ska ju även den ekonomiska och den sociala hållbarheten få plats. Så, hur ser Carl-Johan på de olika delarna?
– Jag är ju en riktig naturmänniska, så att vara rädd om skapelsen vi lever i är en del av mitt DNA. Men jag brinner också för den sociala hållbarheten som finns inbyggt i OBOS: att bygga bostäder för alla och ge tillbaka till samhället. När det gäller den ekonomiska aspekten är lönsamheten viktig. Jag vill att våra varumärken skall attrahera de flesta kundgrupper som funderar på att bygga hus, och samtidigt som vi strävar efter minskad klimatbelastning måste kunderna ha råd med våra bostäder. Här gäller det att tänka till och ta fram produkter som både möter våra kunders behov, samtidigt som vi gör skillnad.
Vilken väg vårt hållbarhetsarbete tar i framtiden beror förstås såväl på världsekonomin som på politikernas beslut – men också på vad våra kunder vill ha, menar Carl-Johan. Många unga idag drömmer ju om ett liv med minskad klimatbelastning, men inspireras samtidigt av olika influencers lyxkonsumtion. Med andra ord återstår det att se om det blir team Greta eller team Bianca som bygger flest Myresjöhus i framtiden. Men förutom materialbyten för att minska koldioxidutsläppen, och att se till att vi redovisar vårt hållbarhetsarbete enligt EU:s nya direktiv, ligger fokus just nu på nya fabriksinvesteringar. Och de ska inte bara ska hjälpa oss att bygga ännu mer hållbart, utan även bidra till en mer hållbar arbetsmiljö.
– Vi som redan bygger med trästomme befinner oss i en bra position för framtiden. Men det betyder inte att vi kan sluta utvecklas, konstaterar Carl-Johan.
